Allt om vinlandet Tyskland

Att odla vin i Tyskland är inte enkelt. Odlarnas stora utmaning är att druvorna ska hinna mogna. Det nordliga läget omöjliggör de flesta sydeuropeiska druvsorterna. Ändå är Tyskland världens sjunde största vinproducent, med en produktion som exempelvis överstiger Sydafrikas. De tyska vingårdarna ligger oftast i södersluttningar i sydvästra delen av landet omkring den 50 breddgraden. Tyskland är i hög utsträckning ett vitvinsland där man i huvudsak odlar gröna köldtåliga druvor. På senare år har dock rödvinsproduktionen ökat. Vinstilarna går från knastertorra till mycket söta viner i olika kvalitetsklasser. I Tyskland görs även stora mängder mousserande sekt och en hel del roséviner. Särskilt berömda är vinerna från Rhens och Mosels floddalar, liksom de ädelsöta botrytisangripna vinerna. Generellt är tyska vita viner sötare än andra länders, även om man också producerar torra och strävare viner i fransk stil.

Historia
Konsten att odla vin kom till Tyskland med romarna under de första århundradena i vår tideräkning. År 16 f.kr grundade den romerske kejsaren Augustus staden Trier vid Mosel där en garnison gav skydd mot folkslag och stammar från norr. Att frakta vin till staden i amforor över alperna var tungt och besvärligt, så romarna planterade druvor på södersluttningarna istället. När kristenheten fick fäste i Tyskland blev vinodlingen viktig vid klostren. På medeltiden vet man att det odlades vin över hela landet, men på grund av klimatförändringar och skiften i smaken, kom ölbryggning att bli den dominerande klosterdrycken. Under Karl den stores dynasti spreds vinodlingen och blev allmän i Rhenområdet. Man vet att både riesling och pinot noir odlades redan på 1300-talet. Som störst tros vinodlingen ha varit omkring 1500 då odlingsarealen antas varit fyra gånger större än i dag. Under 30-åriga kriget kom dock åtskilliga vingårdar att ödeläggas och produktionen stagnerade. Under 1800-talet ökade dock utbytet med Frankrike och när landsdelarna väster om Rhen inlemmades i den franska riket kom vinodlingen åter att få ett uppsving i kvalitet och volym. Efter världskrigen minskade intresset för tyska viner. Utvecklingen gick mot massproduktion, tillsatser och försämrad kvalitet. Tyska viner blev i många konsumenters ögon ett billigt, sött och ointressant vin. I dag präglas den tyska vinodlingen av stor kunskap, forskning och välutbildade oenologer. Nya kunskaper om odlingsmetoder och skötsel har fått spridning, vilket lett till att Tyskland hyllas som ett av världens stora vinländer.

Druvor
I Tyskland odlas omkring 150 druvsorter, men färre än 20 sorter svarar för över 90 procent av odlingen. Den stora druvan är riesling. Tyskland står för mer än hälften av världens samlade rieslingproduktion. Närmare en tredjedel av den tyska vinarealen upptas av rieslingdruvor. Mycket vanlig är också en tysk 1800-talskorsning, müller-thurgau, eller rivaner som den också kallas. En av föräldrarna till müller-thurgau är silvanerdruvan som är särskilt tacksam att odla i geografiskt och klimatmässigt svårare lägen. Den andra föräldern är madeleine royal. Ända in på 1990-talet var sylvaner stilbildande för tyska viner. Flera andra gröna druvor som burgunder, gewürtztraminer och kerner förekommer också. Bland de röda vinerna dominerar pinot noir, eller spätburgunder som är dess tyska namn. På senare år har rödvinsarealen ökat betydligt i takt med ökad efterfrågan på just pinot noir-viner. Bland övriga blå druvor märks främst dornfelder, regent och portugieser.

Vinlagar
De tyska vinlagarna är omfattade och komplicerade, styrda av både ursprung och vinstil. Regelverket är ingenjörsmässigt och utgår från särskilda prädikat som baseras på sockerhalt. Detta något ohanterliga system gäller fortfarande även om den tyska producentföreningen VDP tagit ett mer överskådligt regelverk likt Bourgognes i bruk för torra viner.

Kvalitetsvinerna delas in i två grupper: Qualitätswein bestimmter Anbaugebiete (QbA) och Prädikatswein.

QbA är den enklaste klassen och anger att vinet kommer från ett av de 13 stora distrikten samt gjort på specifika föreskrivna druvor.

Prädikatswein är den högsta kvalitetsklassen och utgår från geografi (terroir) och sockerhalt.

Torra viner

De torra VDP-vinerna klassas efter kvalitet på vingård istället för sockerhalt.

VDP Einzellage: Vinet kommer från en specifik vingård

VDP Grosslage: Vinet kommer från en grupp av avgränsade vingårdar

VDP Gemeinde: Vinet kommer från en viss kommun

VDP Guteswein: Vinet från ett regionalt område

Därutöver kan ”Bereich” anges, det vill säga ett deldistrikt inom ett av de 13 ursprungsbetecknade vindistrikten. Liksom ”Anbaugebiet”, som anger det övergripande distriktet.

Söta viner

Prädikatswein är den högsta klassen och föreskriver att alla druvorna kommer från ett deldistrikt ”bereich”, att de bereds av bestämda druvor och har en viss mustvikt/sockerhalt. Prädikaten indelas i:

Kabinett: Normalskörd med en sockerhalt på 8–11,5 %

Spätlese: Sen skörd, sockerhalt på 10–13 %

Auslese: Utvalda klassar ur den sena skörden, sockerhalt 11–14,5 %

Beerensauslese: Utvalda övermogna druvor, sockerhalt 15–18 %

Trockenbeerensaulsese: Utvalda ädelrötade druvor, sockerhalt minst 21,5 %

Eiswein: Druvor som plockats och pressats frusna, samma minimigränser som Beerensauslese, men ej angripna av ädelröta.

Det finns även andra etablerade begrepp som:

Liebfraumilch: anger minst 70 % riesling, Müller –Thurgau, kerner eller Silvander, samt ursprung från ett av de fyra distrikten Rheinhessen, Pfalz, Naha eller Relingar.

Classic: Druvorna kommer från ett angivet distrikt och är typiska för regionen

Selection: Druvorna kommer från enskilda vingårdar och har högre mognadsgrad

Tyska vinregioner

Ahr

Ahr är en biflod till Rhen, ett av Tysklands minsta vinområden, med en stor andel rödvinsproduktion på spätburgunder. Ahr brukar kallas Tysklands röda vinparadis. Odlingarna i Ahrdalen är mycket branta och har kraftfull solexponering.

Baden

Tysklands sydligaste och tredje största odlingsområde. Distriktet är också det varmaste. Pinot noir och pinot gris är vanliga druvor. Intresset för regionens rödviner har vuxit stort de senare åren.

Franken

Ligger i nordvästra regionen med samma namn utmed floden Main öster om Frankfurt. Här odlas några av Tysklands torraste viner, ofta gjorda på müller-thurgau. Vinerna från Franken buteljeras traditionellt i en rund och platt flaska, kallad bocksbeutel. Distriktet är särskilt känt för sina karaktärsfulla silvanerviner.

Hessische

Hessiche är Tysklands minsta vinregion med en odlingsareal på 450 hektar. Området kallas Tysklands trädgård på grund av sin frodighet. Riesling dominerar, och man gör även eiswein när vintertemperaturerna medger.

Mittelrhein

Är det näst minsta odlingsområdet. Vingårdarna ligger på mycket branta sluttningar utmed Rhenfloden. Området som kallas Rhenpasset är djup, smal och spektakulär dalgång som lockat konstnärer i århundraden. Riesling dominerar.

Mosel

Mosel är ett av de mer kända distrikten. Här har man odlat vin sedan romartiden. Mosel ligger utmed Moselfloden och bifloderna Saar och Ruwer. Här i det karga skifferjordarna produceras några av Tysklands bästa rieslingviner.

Nahe

Nahe är en biflod till Rhen, regionen omfattar även dalgångarna längs bifloderna Glan och Alsenz. Ett klassiskt vitvinsområde som fått ett rejält uppsving med blå druvor.

Pfalz

Sträcker sig från franska gränsen i Elsass i söder till Rheinhessen i norr. Klimatet är varmare och man odlar en växande andel blå druvor.

Rheingau

Ett av Tysklands främsta vinområden. Det smala distriktet mellan floderna Rhen och Main har några av Tysklands bästa odlingslägen för riesling. Även botrytisangripna viner och eiswein görs i Rheingau. Här finns också bra lägen för spätburgunder.

Rheinhessen

Tysklands största vinregion med drygt 26 000 hektar. Området är uppdelat i tre underdistrikt: Bingen, Nierstein och Wonnegau. Här är flera vinkooperativ verksamma och det tillverkas en stor mängd Liebfraumilch. I distriktet görs även högklassiga viner, särskilt från de branta flodstränderna.

Saale-Unstrut

Sträcker sig utmed floden Unstrut från Lauch till floden Saales dalgång mellan Weimar och Leipzig. Mestadels odlas torra vita viner på weissburgunder (pinot blanc) riesling och silvaner.

Sachsen

Ett av det minsta distrikten i närheten av Dresden vid floden Elbes dalgång. I och med den tyska återföreningen har Sachsen blivit Tysklands östligaste vinregion. Här odlas mestadels vitvinsdruvor, men även en växande andel blå druvsorter, på branta granitterrasser utmed bergssluttningarna.

Württemberg

Württemberg omfattar sex områden kring floden Neckar. Bodensjön (Württemberg), Bodensjön (Bayern), Kocher-Jagst-Tauber, Remstal-Stuttgart, Övre Neckar och württembergska låglandet. Mestadels odlas riesling och andra gröna druvsorter, men även exklusiva rödviner kommer härifrån.

 

 

Klimat
Tyskland ligger på samma breddgrad som Alaskas sydspets. Det är egentligen för långt norrut för vinodling. Klimatet är kontinentalt med varma somrar och kalla vintrar. Vädret och temperaturskiftningarna är nyckfulla och varierar stort från dag till dag och från år till år. Odlingarna ligger ofta i kraftfullt solexponerade söderlägen. I vissa distrikt uppstår ädelröta när omständigheterna medger. Man gör även eiswein när tillräckligt kalla nätter infaller, vilket inte sker med samma regelbundenhet som förr. I det kärva klimatet får druvorna lång tid på sig att mogna och utvecklar kraftfulla aromämnen och höga syror. Mikroklimatet varierar stort mellan de tyska odlingarna, ofta påverkas de av ett skyddande berg, en brant solexponerad södersida, en öppen spegling från en flod eller en skog.

 

Jordmån
Tyskland har ofta en karg jordmån, vilket gynnar en förnöjsam druva som riesling. Men jordmånen varierar stort. Den kan vara allt från vulkanisk till lerig. Vissa vingårdar ligger på lössjord, andra på sandsten. Ofta har jordarna rika inslag av skiffer och i vissa distrikt är berggrunden mycket kalkrik.