Marsanne – druvan från norr

Marsanne är ett kärt barn med många namn. Marsanne har bland annat det storslagna namnet Hermitage Blanc. Druvan har sina rötter i norra Rhône där 90 % av de gröna druvorna utgörs av marsanne. Men marsanne har inte bara stannat i Frankrike, i dag är marsanne en världsresenär och i synnerhet i Australien odlas druvan sedan länge med gott resultat. I Rhône blandas oftast marsanne med roussanne, viogner eller clairette. Även på andra håll i världen är druvan vanlig i vitvinsblandningar.

Vad är marsanne?

Marsanne förekommer under ett 20-tal namn, exempelvis hermitage, marsana, ermitage, ermitage blanc, grosse rousette och hermitage. Marsanne används till att göra både stilla och mousserande vin, och i några fall även dessertviner, på torkade druvor. Marsannes vagga stod högst troligt i norra Rhône där Hermitage AOC är den mest kända appellationen. Vinerna härifrån har kultstatus och räknas till världens stora vita viner, men även Crozes-Hermitage och Saint Joseph är kända för fantastiska och lagringståliga marsanneviner. Marsanne är en av sex tillåtna gröna druvsorter i Rhône. I Rhône-dalen används marsanne ofta tillsammans med rousanne, men den kan även blandas i röda viner upp till 15 % av blandningen. Marsanne är dock inte en tillåten druva i Châteauneuf-du-Pape AOC. Marsanne är en svårodlad druva och just därför inte så spridd annat än till platser och länder där omständigheterna är de rätta. Den blommar sent och kan ge stora skördar. Marsanne vill ha det perfekt, inte för varmt, inte för kallt, lagom mycket nederbörd och definitivt inte frost. Den är dessutom känslig för angrepp av skadeinsekter och sjukdomar. På grund av sin känslighet kan marsanne ha stora årgångsvariationer. Har det varit för kallt kan vinerna bli platta och smaklösa, och har det för varmt går mognaden för snabbt och druvorna kan förlora sin fruktsyra. Marsanne är en liten druva med tämligen glesa klasar vilket ger stor luftgenomströmning och skapar förutsättningar för skadedjursangrepp.

Marsannes historia

Marsanne tros ha fått sitt namn efter en by och ett kloster i en ort nära Montélimar i Drôme i Norra Rhône. Troligen är det också här som marsanne har sin födelseplats. Med modern DNA-teknik har man lyckats visa att roussanne är en nära släktning. Precis som rousanne ingår marsanne i den gåtfulla serinne-familjen där flera nära släktingar inte kunnat kartläggas men där pinot noir tros vara en anfader. Hur länge marsanne har odlats i norra Rhône vet man inte, men det är troligt att druvan förekom så tidigt som på 1600-talet när de vita vinerna från Hermitage grundlade sitt världsrykte. De första historiska beläggen är dock 100 år yngre. Förutom Rhône är Australien en mycket känd marsanne-producent. Hit kom druvan på 1860-talet då den planterades i vingårdar i New South Wales och Victoria. Några av Australiens mest kända och respekterade viner görs på marsanne. Här finns också de äldsta marsanne-stockarna i världen, på flera platser är de över 100 år gamla. Moderna tekniker har gjort vinodlarna bättre på att bemästra den krävande druvan och de senaste decennierna har marsannes popularitet och odlingsareal ökat i flera länder.

Var odlas marsanne?

Marsanne har sin vagga någonstans i norra Rhône mellan Lyon och Valence. Det är också där som merparten av dagens odlingar finns. I Hermitage är Marsanne den mest planterade druvan. Numera förekommer marsanne på andra håll i Frankrike, särskilt i Savoie och Languedoc. Australien är en betydande producent av kvalitetsviner på marsanne och även från USA och Sydafrika, kommer framstående viner på druvan. Marsanne används dock sparsamt som endruvsvin utan blandas i regel med andra druvor, som rousanne i Rhône och viogner internationellt. I Valais i Schweiz, där druvan kallas Ermitage, produceras ett berömt dessertvin på torkade och ibland ädelrötade druvor. Marsanne odlas också i Nya Zeeland och Italien samt i några få andra Medelhavsländer.

Hur smakar marsanne?

Marsanne ger fräscha fylliga och aromatiska viner med milda syror och fruktiga toner, ibland märks också en påtaglig mineralitet. Ofta har vinerna ganska låg alkoholhalt. Marsanne ger i regel mycket färg och kropp och är därför en vanlig huvudkomponent i många blandviner. Bland smaknoterna ser man ofta mogna päron, melon, äpplen, blommor, honung och en karaktäristisk nötighet. I svala klimat blir vinerna mer neutrala och ibland platta, medan alltför heta årgångar kan göra vinerna mindre fruktiga.

Hur serveras marsanne?

Marsanne ger vita viner som bäst kommer till sin rätt om de serveras kylda. Vanligen brukar tio till tolv grader rekommenderas. Vid den temperaturen är friskheten och fräschören som allra mest framträdande. Tänk på att vin värms i glaset och att det kan vara bra att kyla det något mera än den rekommenderade temperaturen före serveringen.

Glas till marsanne

Marsanne bör drickas i kupade eller tulpanformade vinglas. Vitvinsglas har ofta lite mindre kupor och smalare öppning vilka framhäver den aromatiska tonerna i vinet. Eklagrad marsanne kan med fördel drickas i glas med lite större kupa, vilket förstärker och lyfter fram vinets arom.

Hur lagras marsanne?

Marsanne från Hermitage, och de berömda appellationerna i Rhône, har ofta en imponerande lagringspotential. Många unga och tämligen enkla marsanneviner utvecklas också påfallande väl under lagring, i tiotals år eller mer. En vinkällare eller vinkyl är optimalt, men det viktigaste är att vinerna förvaras liggande i jämn temperatur och gärna mörkt.

Tilltugg till marsanne

Marsanne är ett matvänligt vin som passar till skaldjur av alla slag, det är utmärkt gott till en skagenröra, till färska räkor, till mindre kryddiga charkuterier som mortadella, skinka och till en lång rad franska ostar. Det är ett utmärkt sällskaps- och pratvin som är gott till somrig plockmat, snittar och småplock. Eklagrad marsanne är mer kraftfullt och går bra till lite kryddigare tilltugg som blåmögelostar och pastrami.

Mat till marsanne

Marsanne är mycket användbara matviner som passar till mycket, men kanske allra bäst till fisk och skaldjur. Särskilt till hummer, räkor och krabba, men också till fiskar som havsabborre, sjötunga och piggvar. En kyld marsanne till en moules frites kan vara mycket gott. Marsanne passar också till lättare kötträtter som kyckling, kalv och fläskkött, men också till det asiatiska köket. Är vinet eklagrat kan det med fördel användas till smakrikare och fetare rätter som smörstekt fisk med krämiga såser på crème fraiche, smör och grädde.