Nebbiolo – druvan som går sin egen väg

Nebbiolo är vinvärldens egensinniga italienska operadiva. Druvan bakom de storslagna vinerna från Barolo och Barabaresco går sin egen väg. Få andra druvsorter lämnar sina vinodlare i sådan nervös ovisshet, men när nebbiolo får den omsorg den vill ha, när vädret är perfekt, inte för kallt, inte för varmt och när frosten håller sig borta från tidig vår till långt in i november så tackar Nebbiolo genom att låta sig förvandlas till några av världens mest hyllade viner.

Vad är Nebbiolo?

Nebbiolo är en svårbemästrad, tunnskalig och känslig blå druva med en lång och gäckande historia. Nebbiolo har på något sätt slagit rot i Piemonte i norra Italien, där den finns beskriven redan på 1200-talet. Namnet nebbiolo betyder dimma, det kan syfta på den täta morgondimman som bildas i vingårdarna när den kalla luften från Alperna rullar ner från bergen och möter Medelhavsvärnen lite längre ner längs sluttningarna. Nebbiolo är trots sitt namn känslig för dimman och de främsta vingårdarna ligger på så hög höjd att dimman aldrig når dem. Nebbiolo går tidigt i knopp och mognar sist bland druvorna, ibland dröjer skörden långt in i november och bekymrade vinbönder kastar ängsliga blickar upp mot kvällshimlen. Nebbiolo är tveklöst Piemontes mest kända druva, men den odlas inte i särskilt stor omfattning. Trots de världsberömda prestigevinerna Barolo och Barbaresco, som måste göras på 100 % nebbiolo, upptar den totala odlingsarealen inte mer än knappt tio procent av Piemontes odlingar. Nebbiolo är en terroirkänslig druva som ofta odlas på små utspridda lotter där förutsättningarna skiftar. Det medför att nebbiolovinerna varierar stort mellan producenter och årgångar. Dessutom bidrar druvans väderkänslighet till de stora variationerna.

Nebbiolos historia

Den fösta gången nebbiolo omnämns (nibiol) är 1266, men redan under det första århundradet efter Kristus beskrev den romerske filosofen Plinius den äldre ett rött vin från Piemonte med exceptionell kvalitet. Av beskrivningen att döma kan det mycket väl ha varit ett nebbiolovin-från Pollenzoregionen strax nordväst om dagens Barolo. Nebbiolo fick tidigt sitt fäste i Piemonte där det under lång tid till och med var straffbart att skära ner eller på andra sätt skada en nebbioloranka. Om det skett av misstag utdömdes böter, men under 1500-talet kunde det resultera i spöstraff, en avhuggen högerhand eller till och med hängning. Nebbiolo blev känt under 1800-talet då engelsmän sökte andra handelspartners än fransmännen, men det var inte förrän under sent 1900-tal då intresset för italienska viner ökade som världens vinvänner på allvar började upptäcka de exceptionella vinerna från Barolo och Barbaresco. Nebbiolos ursprung är till stora delar okänt. DNA-tester har visat ett visst släktskap med den vita rhônedruvan viognier och den lokala blå fresiadruvan, men flera av de närstående släktingarna är sedan länge utdöda och omöjliga att spåra. Troligen är nebbiolo en kvarleva från en stor släkt med många inhemska druvsorter. Just sådana druvor har något av en fristad i Piemonte där en lång rad lokala druvor ännu odlas kommersiellt.

Namnet Barolo

Nebbiolo kan härledas till det italienska ordet nebbia, som betyder dimma. Om det syftar på dimman som stundtals ligger tät i vingårdarna är dock oklart. Vissa vinhistoriker menar att det istället har att göra med den tjocka dimlika hinnan från blomningen som täcker den mogna druvan. Det finns också en tredje teori som hävdar att namnet härstammar från det italienska ordet nobile som betyder ädel. Nebbiolo förekommer under flera synonymer som spanna, picutener och chiavennasca, totalt finns ett 40-tal olika lokala benämningar.

Var odlas nebbiolo?

Nebbiolo odlas företrädesvis i distriktet Langhe i nordvästra Piemonte, särskilt i DOCG- och DOC-områdena Barolo, Barbaresco, Gattinara, Ghemme och Nebbiolo d’Alba. Trots att nebbiolovinerna räknas till världens stora viner svarar nebbiolo endast för några få procent av vinproduktionen i Piemonte. På senare år har nebbiolos ryktbarhet gjort att druvan börjat odlas utanför Piemonte, numera finns den i exempelvis i Lombardiet, i Veneto och andra grannregioner, och till och med i länder som USA, Nya Zeeland och Australien. Nebbiolo är en av få druvor som tycks gynnas av ett varmare klimat. De senaste 20 åren har genererat mycket bra årgångar.

Hur smakar nebbiolo?

Nebbiolo är en druva med många ansikten. Den är hemligheten bakom extremt sträva Baroloviner som kräver decennier på flaska för att lugna ner sig, men kan också ge tämligen fruktiga och lätta viner. När det gäller Barolo brukar man tala om en traditionell sträv stil, och en modern mer lättillgänglig sådan. Doften är ofta återhållen, men smaken bjuder på en ren tanninexplosion. Nebbiolo är mycket mottaglig för terroir och kan variera i stil. Färgen är ofta ljus och vinet kan, precis som pinot noir, ge ett lite tunt intryck, men smaken är i regel mycket intensiv med tanniner, höga syror, körsbär, kaffe, anis, tjära, viol och tobak.

Hur serveras nebbiolo?

Nebbiolo bör som andra rödviner serveras strax under rumstemperatur. Att ställa in en flaska nebbiolovin i kylskåpet cirka 30 minuter före servering är en bra tumregel. Då hinner temperaturen sjunka någon grad för att sedan stiga till perfekt dricktemperatur i glaset eller karaffen. Nebbiolo är utpräglade matviner, med sådan dignitet att maten får rätta sig efter vinet.

Glas till nebbiolo

Nebbioloviner ska serveras i rödvinsglas med djup kupning och avsmalnande öppning. Nebbiolo kan ge viner med ganska liten doft vilken förstärks av en avsmalnad öppning. En vid kupa låter vinet få stor syrekontakt, det berikar de flyktiga aromämnen som stiger uppåt i glaset där den smala öppningen koncentrerar dem. Rödvinsglas finns i mängder av varianter, vilken man väljer är en smaksak så länge glasen har en vid kupa med avsmalnande öppning.

Hur lagras nebbiolo?

Nebbioloviner är några av världen mest lagringståliga viner. Ett bättre klassiskt Barolovin kan under rätt förutsättningar fortsätta utvecklas under många decennier, kanske rent av i hundra år. Flasklagringen rundar av de höga syrorna och de sträva tanninerna, vinet blir mjukare och får en tydligare frukt- och bärighet. De flesta nebbioloviner mår bra av en längre tids lagring, gärna i vinkyl eller vinkällare, men det går att lagra vinet i ett skåp eller en garderob där temperaturen är jämn. Vinet ska förvaras liggande och gärna mörkt.

Tilltugg till Nebiolo

Piemonte är en av Italiens främsta gastronomiska regioner. Här finns fler Michelinstjärnor än någon annanstans och det lokala köket är världsberömt med den vita Alba-tryffeln som den regionala stoltheten. Uttrycker ”what grows together goes together” gäller i hög grad för Nebbiolo. Prova Nebbiolo till en tryffelpasta, till lokala ostar, eller charkuterier. Ljusa, mer fruktiga viner går ofta bra till vilt och kyckling. De mer sträva vinerna fungerar till lagrade ostar med mycket smak.

Mat till nebbiolo

Nebbiolovin är ett utpräglat köttvin som med sina höga tanniner och djupa strävhet passar perfekt till kraftiga kötträtter som grillade biffar av nöt och lamm. Det går också mycket bra till kryddiga grytor och en lång rad prakträtter ur det italienska köket som osso buco, risotto, kalv- och kaningryta, eller vitello tonnato (kalv med tonfisksås). Nebbiolo är även ett utmärkt val till svamp, inte minst till tryffel, men även ”porcini” (Karl Johan) och våra skogars kantareller. Ofta krävs grädde och smör för att minska strävheten. Matiga gratänger, fet fågel, gräddiga såser och lagrade hårdostar kan vara sagolikt bra matchning.