Svindlande vackra Mosel

Det förföriskt vackra Mosel är Tysklands mest kända vindistrikt och brukar beskrivas som världens nordligaste region för kvalitetsvin. Moselfloden är en drygt 50 mil ringlande flod som snirklar sig fram från bergen i Alsace i nordöstra Frankrike för att flyta samman med Rhen i staden Koblenz. Längs sin färd bildar Mosel gräns mellan Tyskland och Luxemburg. Moseldalen bjuder på svindlande vackra omgivningar med svepande kullar, små pittoreska byar med korsvirkeshus längs trånga branta gränder, små barer och mysiga byhotell. Turismen är omfattande. Hit reser man för lugnet, skönheten och såklart för vinet. Det mesta i och kring Mosel kretsar kring vin och vinodling. Tack vare att Moselfloden valt en så slingrande väg vetter kullarna med de terrasserade vinodlingarna åt alla väderstreck. Mosel har länge tyngts av ett besvärande rykte om att producera enkla fruktiga och söta viner. Sådana viner görs förvisso, precis som i alla vindistrikt, men ryktet till trots, de bästa lägena i Mosel levererar viner av enastående kvalitet. Särskilt framstående blir de viner som odlats i branta söderlägen med skifferjord. Mosel är indelat i sex deldistrikt från norr till söder: Burg Cochem, Bernkastel, Saar, Ruwer, Obermosel och Moseltor. De mest ryktbara vinerna kommer från Bernkastel och Saar-Ruwer. Vinodlingarna täcker en cirka 25 mil lång sträcka längs floden.

Druvor

I Mosel är riesling den stora druvan. Riesling har tidvis varit så dominerande att Moselviner ibland helt enkelt kallats för rieslingvin. Tyskland och Mosel är optimalt för riesling. Druvan är en slowstarter som behöver tid för att nå sin fulla mognad. I varmare klimat mognar den för tidigt och når aldrig sin fulla potential. Med DNA-analys har man konstaterat att riesling är en korsning av två ovanliga gröna druvor heunisch och vitas silvestris. Denna korsning tros ha uppkommit spontant. Riesling var länge känd för att ge exklusiva och eleganta viner. Men efter andra världskriget började tyska producenter massproducera och riesling blev i mångas ögon ett mediokert vin. Riesling påverkas av terroir och kan utveckla viner i många stilar, från knastertorra och syrarika, till fylliga och fruktiga, eller som på flera håll i vinvärlden, till honungssöta dessertviner. Andra druvor förekommer i Mosel men i betydligt mindre grad. På senare år har rieslings dominans minskat och druvor som gröna müller-thurgau, elbling och kerner, och blå, som dornfelder och spätburgunder, planteras mer och mer.

Distrikt

Burg Cochem

Burg Cochem täcker nästan hela nedre Mosel, som också kallas Terrassenmosel på grund av sina mycket branta och trånga terrassodlingar. Området är cirka tio mil långt från Mosels möte med Rhenfloden i Koblenz till staden Pündertich: Vinerna odlas ofta i söderlägen på steniga och karga jordar och blir påfallande mjuka och runda i stilen.

Bernkastel

Från Bernkastel i Mittelmosel kommer de flesta av Mosels mest berömda viner, särskilt från Bernkastel-Doctor. Här odlas nästan bara rieslingviner som får en mycket hög och krispig syra. I distriktet som är Mosels största, finns mängder med ryktbara vingårdsnamn.

Saar

Längs Mosels biflod Saar odlas finessrika syrarika viner som i sina bästa årgångar mycket väl kan vara Mosels främsta viner. Odlingarna ligger sällan i söderläge, klimatet är kallare och regnigare och årgångsvariationerna stora

Ruwer

Längs bifloden Ruwer, som ligger mycket nära Saar, odlas också mycket syrarika viner, som i vissa fall kan vara synnerligen bitiga. Här är inte vingårdarna särskilt många, men några av dem har världsrykte.

Obermosel

Obermosel är Övre Mosel med staden Trier som vinodlingens centrum. Här görs mycket mousserande sekt i moderna fabriker, men området har också en anrik vinhistoria. Även om riesling dominerar så odlas fler druvsorter än på andra hål i Moseldalen.

Moseltor

Moseltor är den sydligaste delen av Moseldalen närmast Frankrike. Vinerna härifrån når sällan samma status som övriga Mosel. I hög grad odlas riesling och vinerna är ofta blommiga och fruktiga.

Historia

Vinodlingen i Moseldalen är mycket gammal, vinet kom med romarna under de första århundradena efter Kristus. Redan år 16 f.kr grundade Kejsar Augustus staden Trier vid Mosel där en garnison sattes upp som skydd mot folkslag och stammar från norr. Invånarna och de romerska soldaterna behövde vin och att frakta detta i amforor över alperna var tungt och besvärligt, så romarna planterade druvor på södersluttningarna istället. När kristenheten så småningom växte sig starkare blev vinodlingen viktig vid klostren. Under Karl den stores dynasti spreds bruket att odla vin över stora delar av södra Tyskland. Man vet att både riesling och pinot noir odlades redan på 1300-talet. Som störst tros vinodlingen ha varit omkring 1500 då odlingsarealen antas ha varit fyra gånger större än i dag. Under 30-åriga kriget kom dock åtskilliga vingårdar att ödeläggas och produktionen stagnerade. Under 1800-talet ökade utbytet med Frankrike och när landsdelarna väster om Rhen inlemmades i det franska riket kom vinodlingen åter att få ett uppsving i kvalitet och volym. Mot slutet av århundradet sågs rieslingviner från Mosel som ett luxuöst vin som kunde kosta avsevärt mer än rödvinerna från de stora Bordeaux-slotten. Drottning Victorias bröllop 1840, Suezkanalens öppnade och premiärkvällen ombord på Titanic firades i riesling från Mosel och Rhen. Efter andra världskriget minskade intresset för att dricka Mosleviner. Tyska vinbönder valde andra mer lättodlade sorter och man började eftersöta vinerna. Utvecklingen gick mot massproduktion, tillsatser och försämrad kvalitet. I dag präglas den tyska vinodlingen av stor kunskap, forskning och välutbildade oenologer. Nya kunskaper om odlingsmetoder och skötsel har fått spridning, vilket lett till att Tyskland hyllas som ett av världens stora vinländer.

I Mosel serveras ofta vin i så kallade Moselremmare, eller römer, som glaset heter på tyska. En sådan gammal romersk remmare hittades på 1400-talet, glaset smältes ned och fick bli förebild för nya römer.

Jordmån

Jordmånen i Mosel består av skiffer i olika former, blå, grå eller röd skiffer, ofta blandad med lera eller silt. Skifferstenarna går i dagen och gör det svårt att arbeta i de branta vingårdarna. I Mellanmosel är inslaget av så kallat devonskiffer stort, det är en rikt fossilerad skiffer som ger vinerna en distinkt mineralton, som med ålder övergår i petroleum. I övre Mosel är förekomsten av sandsten och krita rikare, här finns också musselkalk och röd märgel. Det förekommer även jordar med inblandning av diabas, kvarts, kalk och vulkaniska bergarter.

Klimat

Mosel har ett svalt och nästan kallt klimat, årsmedeltemperaturen ligger strax under tio grader, vilket egentligen är lägre än vinodlingens undre gräns. Druvorna klarar sig genom att växa i skyddade lägen, på branter och nedanför sluttningar, där de också drar nytta av solens reflexer från Mosels vattenspegel. För att druvorna ska kunna mogna fullt ut krävs ändå varma somrar. De senare årtiondena har ett varmare klimat och nya druvsorter sakta börjat förändra Mosel.