Luxardo

Det italienska varumärket Luxardo är känt över hela världen för körsbärslikören Maraschino, och för en mängd andra produkter. Familjeföretaget grundades för mer än 200 år sedan i den historiska staden Zara, (eller Zadar som den heter numera) i Dalmatien, som är en 60 mil lång kuststräcka med land och vackra öar utmed Adriatiska havets östra kust. Under den venetianska tiden var Zara huvudstaden i furstendömet Dalmatien. Sedan dess har Dalmatien tillhört Frankrike, Österrike och Italien, fram till 1947 då den italienska befolkningen fördrevs av partisaner och Dalmatien införlivades med det som skulle bli Jugoslavien.

Luxardos historia

År 1817 kom Girolamo Luxardo med sin familj till Zara som konsul för kungadömet Sardinien. Vid den tiden stod Dalmatien under Österrike-Ungern. I Dalmatien gjordes sedan medeltiden en körsbärslikör på de sötsura Maraschinobären. Hemma i köket tillverkade Girolamos hustru Maria Canevari en likör på dessa bär, enligt ett recept hon hade experimenterat sig fram till. Girolamo var så förtjust i likören att han insåg att det fanns affärsmöjligheter. Han beslutade sig för att skala upp verksamheten och grundade ett destilleri. År 1821 stod destilleriet klart. Luxardo hade rätt. Efter bara några år blev likören populär över hela Dalmatien och konsul Luxardo fick god hjälp med spridningen av sina konsulära vänner inom adeln och statens absoluta toppskick. Redan 1829 utsågs Luxardo till hovleverantör av kejsar Frans II av Österrike.

Ryktet om Luxardos kvalitet spreds alltmer och företaget tillverkade snart flera sorters likörer och handlade med konjak och viner. Maraschinolikören spreds snabbt till grannländerna och företetagets övriga produkter, som limoncello och andra fruktlikörer hängde med. Maraschinolikören blev en omistligt ingrediens, precis som cocktailbären den gjordes av, i många av 1800-talets drinkar i salonger och på barer i Europas storstäder, och ända bort till New Orleans och den amerikanska östkusten. År 1913 byggde, Michelangelo Luxardo, Girolamos barnbarn, en stor fabrik i Zara. Den var vid den tiden det största destilleriet i kejsardömet Österrike-Unger, och kanske till och med det största i Europa. Den ståtliga kontorsbyggnaden och familjen residens står alltjämt kvar vid hamnen i Zadar.

Som en följd av händelserna under första världskriget blev Zadar en italiensk enklav 1918, eftersom 85 procent av invånarna var av italienskt ursprung. Mot slutet av andra världskriget var tyska trupper förskansade i Zadar och staden bombades hårt av de allierade. Familjen Luxardos destilleri förstördes nästan helt. När tyskarna kapitulerat anföll Titos partisaner och den italienska befolkningen fördrevs eller dödades, bland dem flera av Luxardos familjemedlemmar, som dränktes av partisanerna.

De i familjen som lyckades fly till Italien lämnade allt de ägde bakom sig – förutom en planta av ett maraschinokörsbärsträd och familjereceptet. Destilleriet konfiskerades liksom alla tillgångar, och den nu sekelgamla likören var dödsdömd. Men 1947 lyckades den enda överlevande brodern Giorgio Luxardo återuppbygga destilleriet i Torreglia, en liten by strax utanför Padova i nordöstra Italien. Långsamt lyckades familjeföretaget resa sig igen, och några år in på 1950-talet stod åter Luxardos körsbärslikör i barer över hela världen. Av den enda plantan den flyende familjen sig ha fått med sig har det idag blivit över 22 000 körsbärsträd.

Luxardo idag

I dag drivs Luxardo av den sjätte generationen, och den sjunde är på väg att ta över. Bolaget ägs alltjämt av familjen och produktionsmetoderna och recepten är desamma som hemma i Maria Canevaris kök för mer än 200 år sedan. Vid destilleriet i Torreglia arbetar tre generationer sida vid sida och hela verksamheten är samlad till anläggningen, från destillering i traditionella kopparpannor till lagring och buteljering. Den omfattande produktfloran med Maraschinolikör, Sambuca, Bitters, Amaretto och mycket annat exporteras till över 80 länder.