Côte d’Or – den gyllene sluttningen

Den norra delen av Bourgogne kallas den gyllene sluttningen, Côte d’Or. Det är egentligen en högplatå med en serie kullar på vars öst- och sydsida några av världens allra främsta viner odlas. Departementet Côte d’Or är indelat i de två distrikten Côte de Nuits och Côte de Beaune. De mest berömda vingårdarna ligger på rad utmed den 50 kilometer långa öst- och sydsluttningen ner mot floden Saône. I Côte de Nuits görs några av världens mest eftertraktade pinot noir-viner, medan de vita chardonnay-vinerna har sina grand cru-lägen i Côte de Beaune.

Druvor

Inget annat franskt vindistrikt är så förknippat med pinot noir och chardonnay. Dessa druvsorter är numera spridda över hela världen, men inte någonstans når de samma kvalitet eller ryktbarhet som i Bourgogne. Så har det varit sedan medeltiden. För att slå vakt om denna särställning har strikta vinlagar införts. I Bourgogne är mycket få druvor tillåtna. I Côte d’Or odlas nästan uteslutande pinot noir och chardonnay.

Geografi

Departementet Côte d’Or ligger i östra Frankrike och är en del av Langres-platån som bildar en serie kullar som sträcker sig från sydöst till nordväst genom departementet. Väster om höjderna mot Champagne ligger skogslandskapet Châtillonais och i öster ett slättland där floden Saône sakta rinner ner mot Lyon. Huvudorten i Côte d’Or är senapsstaden Dijon. Côte de Nuits har sin början strax söder om staden och Côte de Beaune tar vid ytterligare längre söderut. Vad namnet den gyllene sluttningen kommer ifrån är inte belagt. Det kan härröra från de att de gulfärgade löven i vingårdarna glänser som guld i höstsolen, eller från att sluttningarna just här ger det mest gyllene vinet. Kanske är helt enkelt namnets ursprung att sluttningen vetter mot öster Côte d’Orient.

Côte de Nuits

Côte de Nuits är pinot noir-druvans rike. Här görs några av världens absolut bästa röda viner. Appellationer som Vosne-Romanée, Gevrey-Chambertin, Fixin och huvudorten Nuits-St-Georges lyser som guld på världens vinkartor.

Marsannay är den appellation som ligger närmast Dijon, känd för sina pinot noir-viner, men allra mest för rosévin.

Fixin är med sina sex premier cru-lägen mest känd för sina robusta pinot noir-viner som brukar kallas vinterviner. Det är viner som har mycket lång lagringspotential

Gevrey-Chambertin är den största appellationen. Här finns nio grand cru och 26 premier cru. Vinerna från Gevrey-Chambertin är några av de mest fylliga och lagringståliga vinerna från Bourgogne.

Morey-Saint-Denis har fem grand cru-lägen och är känt för att göra något lättare pinot noir-viner.

Chambolle-Musigny har på senare år lyfts fram som en av de allra främsta appellationerna. Vinerna här ifrån är eleganta, smakrika och djupa med silkiga tanniner. Här finns tre grand cru.

Vougeot är en kommunappellation som omfattas av en enda stor grand cru, clos de Vougeot. De 50 hektaren delas på över 80 odlare.

Vosne-Romanée producerar några av de mest hyllade och dyraste bourgognevinerna. Här finns sex grand cru och vinerna kan ofta lagras och utvecklas i decennier.

Nuits-Saint-Georges är huvudorten i Côte de Nuits. Vinerna påminner om dem från Vosne-Romanée, åtminstone i de nordligaste delarna. Appellationen omfattar även vinerna från Prémeaux.

Côte de Beaune

Côte de Beaune är den södra delen av Côte Côte d’Or. Här görs de ädlaste chardonnay-vinerna i världen, även om det mestadels odlas röda viner. Till skillnad från vinerna i Chablis eklagras alltid chardonnay-vinet i Côte de Beaune. I sin helhet består Côte de Beaune av 18 appellationer. Inte någon annanstans betyder terroir lika mycket, varje vinranka har ett registrerat mikroklimat.

Ladoix-Serrigny på nordöstra sluttningen av Corton kullen har 11 premier crus och omfattar också delar av intilliggande grand crus; i Corton och Corton-Charlemagne.

Pernand-Vergelesses ligger väster om Corton kullen och utgör med sina 6 premier crus Côte de Beaunes nordgräns. Både röda och vita viner produceras.

Aloxe-Corton på Cortonkullens södra sluttning har tre grand cru lägen och 14 premier cru. Här finns bland annat Côte de Beaunes enda grand cru för rött vin, även de vita anses vara några av de allra bästa.

Savigny lès Beaune är en tudelad appellation med 22 premier crus. Här produceras mest röda viner, men även vita på chardonnay och pinot blanc.

Chorey lès Beaune är en liten kommun som saknar grand cru och premier cru vingårdar. Här produceras huvuddelen röda viner på pinot noir.

Beaune. Staden Beaune, grundad av självaste Julius Ceasar är Bourgognes vinhuvudstad. Appellationen saknar grand crus men har hela 42 premier cru-klassade odlingar

Pommard här produceras kraftfulla och sträva pinot noir-viner. Pommard saknar grand cru men här görs ändå några av Bourgognes bästa viner. Här finns 28 premier crus.

Volnay här görs nästan bara berömda rödviner i hela 29 premier crus. Stilen är något lättare stil än grannbyn Pommard. Röda viner härifrån betecknas Volmay med vita går under benämningen Meursault.

Monthélie har 11 premier crus. Vinerna härifrån säljs ofta under benämningen Côte de Beaune-Villages.

Auxey-Duresses har 9 premier cru vingårdar, där både röda och vita viner produceras, dessa säljs som Côte de Beaune-Villages.

Saint-Romain är en av Côte de Beaunebyarna som producerar prisvärda oklassificerade, mestadels vita viner.

Meursault saknar grand crus, men har hela 17 premier crus. Här produceras några av världens främsta chardonnay-viner, eklagrade och smöriga med stor lagringstålighet.

Puligny-Montrachet härifrån den berömda sydsvästsluttningen kommer några av Côte d’Ors mest koncentrerade och därmed bästa och dyraste chardonnay-viner. Puligny har 4 grand crus och 17 premier crus.

St-Aubin är en prisvärd appellation med 19 premier crus, här görs både röda och vita viner.

Chassagne-Montrachet är en stor appellation med tre vita grand cru och hela 55 premier cru för både röda och vita viner.

Santenay är den sydligaste appellationen i Côte d’Or. Här finns 12 st premier crus. I Santenay produceras nästa enbart röda viner

Maranges tillhör egentligen inte departementet Côte d’Or men räknas i vinsammanhang ändå dit med sina sju premier cru-vingårdar.

Historia

Côte d’Ors historia går långt tillbaka till i tiden. Här finns lämningar från både romare och kelter och från folk som levde före dem. Den germanska folkstammen burgunderna tros ha grundat Burgund på 400-talet. Traditionen säger att burgunderna var av skandinaviskt ursprung. När det romerska riket bredde ut sig utvecklades vinodlingen och blev allt mer omfattande. Redan på 300-talet blev staden Beaune ett centrum för vinhandel. Det var dock under medeltiden som Bourgogne kom att blomstra, särskilt på 1300-talet under Filip den djärves ledning. Då var handeln, kulturen och klosterlivet omfattande och Bourgogne hade en guldålder. Under 1600- och 1700-talen sålde kyrkan sina egendomar till förmögna borgare och adelsmän. Efter den franska revolutionen konfiskerades dessa och de ursprungliga vingårdarna styckades upp i mindre lotter som delas ut till självägande bönder. Dessa har sedan gått i arv till barnaskaror i flera generationer vilket medfört att egendomarna kan ha många olika ägare. Mångfalden med små producenter och små odlingsarealer präglar i hög grad vinodlingen i Côte d’Or. Redan 1855 indelades Bourgogne i tre kvalitetsklasser och när AOC-klassificeringen antogs 1935 blev de främsta gårdarna grand cru eller premier cru. I dag har Bourgogne ett hundratal appellationer, ett 40-tal grand cru- och drygt 600 premier cru-lägen. De enskilda vingårdarna betecknas som climat eller clos, där både en och flera producenter kan odla vin. Detta innebär att vingårdens klassificering inte per automatik garanterar vinets kvalitet, eftersom producentens vinifiering också är betydelsefull.

Jordmån

I Côte d’Or ligger de bästa vingårdarna på upp till 350 meters höjd på en kalkstensås. Före landhöjningen för cirka 150 miljoner år sedan låg området under vatten. Jordmånen har därför en unik sammansättning med havsavlagringar. Under årmiljonernas lopp har kalkstenen vittrat sönder och bildat en grus- och märgelhaltig lera. Jordmånen i Côte de Nuites anses vara idealisk för pinot noir. Côte de Beaune ligger utmed samma kalkstensås, men inslaget av den kalkrika märgeljorden är mindre. Däremot går kalkstenen ofta i dagen i Côte de Beaune vilket gynnar chardonnaydruvan.

Klimat

Det nordliga inlandsklimatet i Côte d’Or sätter stor prägel på vinerna. Kalla vintrar och varma somrar gör att årgångarna varierar stort. På många håll ligger vingårdarna på gränsen till där det är möjligt att odla vin. Druvorna blir små, men desto mer smakrika. Frost är ett återkommande problem liksom hagelstormar och oväder som kan förstöra hela årsskördar. Det är inte ovanligt att druvorna helt enkelt inte hinner mogna. I norra delen av Côte d’Or är vinodlingarna tämligen skyddade för väder och vind, medan de i söder är mer utsatta. Under vissa somrar når Medelhavsvärmen långt upp i inlandet och torka kan vara ett bekymmer, men den kan också ge soligt och bra mognadsväder.