Etna – Italiens mest aktiva vulkan – och vinodling

Medelhavsön Sicilien är en jätte i vinvärlden. Årsproduktionen är större än hela Tysklands och i Italien är det bara Veneto med sina underdistrikt som är större. Ändå är det först på senare år som Sicilien blivit riktigt hett i vinvärlden. Och allra hetast är vinerna från vulkanen Etnas sluttningar. Etnas viner räknas numer till några av de allra främsta och Etna jämförs med de ledande vinområdena i världen.

Geografi

Sicilien är Medelhavets största ö alldeles vid den italienska stövelns tåspets. Trots att ön är mindre än Småland och delvis mycket glest befolkad, har Sicilien över fem miljoner invånare. Som vinregion är Sicilien fascinerande. Här finns förutsättningar som är helt unika. I söder delar ön breddgrad med Tunisien och Algeriet, varma ökenvindar drar in med hetta och sand från Sahara. Tidvis blåser en råkall scirocco och i norr sträcker sig bergen 3 000 meter upp över havet. Allra högst når Etna, Europas mest aktiva vulkan som nästan dagligen har sina utbrott.

Druvor

Röda viner från Etna jämförs ofta med Barolo, Barbaresco och Bourgogne. Det är ingen dålig jämförelse och likheterna är påtagliga. Röda Etnaviner har ofta samma sträva komplexitet med höga syror och kaxiga tanniner som de berömda nebbiolovinerna från Piemonte. Men det finns också Etnaviner som är mer lättillgängliga och fruktiga. I Etna odlas i huvudsak inhemska gamla sicilianska druvsorter. Antalet druvor är dock ganska stort. Den överlägset vanligaste är den blå nerello mascalese som ger strama och kryddiga viner med hög syra och mineralitet. I de röda vinerna brukar nerello cappuccio, en annan lokal Etnasort, blandas in. Men för att få betecknas med Etna Rosso D.O.C måste 80 procent vara nerello mascalese. Bland de gröna druvorna dominerar carricante. Enligt lag ska en Etna Bianco D.O.C bestå av minst 60 % carricante.

Historia

Hur druvor kom till Sicilien vet man inte, det kan ha varit med greker, fenicier eller egyptier, men hur som helt är odlingen på ön mycket gammal. Troligen var det grekerna som kom med bättre odlingsmetoder, började med uppbindning och importerade druvsorter som gjorde att odlingen sköt fart. När Sicilien så småningom kom under romerskt herravälde ansågs de sicilianska vinerna vara de främsta i imperiet. Vinerna från dagens D.O.C-område Mamertino sägs ha varit Julius Caesars favoritvin.

Vinodlingen på Sicilien var länge småskalig och lantlig. I den fattiga södern saknades mycket av den infrastruktur och de handelsvägar som fanns i andra delar av det som så småningom skulle bli Italien. När vinlusen raderade ut Europas odlingar dröjde det innan den kom till Sicilien, men när den slog till gjorde den det rejält. Med ett undantag – Etna. Tack vare de låga temperaturerna på den höga höjden kom merparten av Etnas vingårdar att överleva vinlusen. Här odlades redan då flera lokala och gamla druvsorter, Vinerna upplevdes dock som sträva och hade inte den mjukhet som de europeiska vinerna haft, så någon succé kom Etnavinerna inte att göra trots att vinlusen lämnade Etnas odlingar i fred.

1900-talet blev fortsatt svårt för Sicilien, fattigdom, världskrig och ett svagt samhällsskick fick stora konsekvenser. Många lämnade ön för jobb på andra håll och de vinodlare som blev kvar gick samman i kooperativ där man mest odlade bulkvin till den italienska vinindustrin. Först mot slutet av århundradet började den sicilianska vinodlingen förändras. Under ledning av Diego Planeta, som kallas ”det sicilianska vinets fader”, inleddes en förvandling. Han initierade ett modernt kvalitetstänk och moderniserade odlingarna. Från honom kom också initiativet att värna traditionella sicilianska druvsorter. Etna skulle ”återupptäckas” först in på 2000-talet då en ny generations odlare hittade till de norra sluttningarna och påbörjade en kvalitetsrevolution. I Etna D.O.C finns bortemot 100 vinproducenter, och i dag letar vinföretag från hela Italien mark i Etna för att investera i vinproduktion strax under Lady Vulcano som hon kallas i trakten, för vulkanen är en hon, det vet alla.

Vulkanen

Etna som reser sig 3 331 meter över Medelhavet är Europas största aktiva vulkan. Då och då ruckar det väldiga berget på sig, så som det har gjort i mer än 500 000 år. Historien är fylld av mer eller mindre dramatiska utbrott. Så sent som i oktober 2019 och i februari 2021 gick lavalarmet i närbelägna Catania. Vingårdarna ligger på hög höjd, ibland över 1 000 meter, vid Etnas nedre sluttningar. Området är mycket bördigt och man odlar även citroner, oliver, mandel och fikon.

Klimat

Etna har ett mycket komplext klimat, liksom som Sicilien som helhet. Med Sciroccon från Afrikas öknar faller sand som lössjord och havsvinden bär tidvis med sig salta regn och dimma. Södra Sicilien ligger på samma breddgrad som Tunisien och Algeriet. Hettan kan stundtals vara obeveklig. Men havet och dimman svalkar och på höjderna upp emot Etnabergen är kyla, snö, hagel och frost återkommande bekymmer för vinodlarna.

Jordmån

Etnas jordmån är vulkanisk basalt, med aska, sand stelnad lava och pimpsten som färgar marken svart. Den vulkaniska marken är mycket porös och hålig vilket gör att vinrankornas rötter kan tränga långt ner där kalk och andra mineraler berikar druvorna. De mer eller mindre frekventa vulkanutbrotten, såväl de mindre nästan dagliga, som de som skrivs om i världspressen påverkar jordmånen, aska faller nästan ständigt över odlingarna. Den speciella jordmånen i kombination med den höga höjden och det speciella klimatet gör Etna till en unik plats i vinvärlden.