Chardonnay – lär dig känna igen världens mest populära druvsort

Det finns nästan ingen som inte har en åsikt om druvan chardonnay. Det är inte så konstigt med tanke på att den är världens populäraste druvsort. Den odlas överallt i vinvärlden och ger oss ovärderliga viner som chablis, vit bourgogne, champagne och högklassiga viner från Kalifornien, Australien och så vidare. Chardonnay fyller också ut otaliga plastpåsar i storsäljande vinboxar. Så populär är den att den faktiskt är den mest odlade druvan för vinproduktion. Odlingarna är så omfattande att de motsvarar hela Argentinas vinareal!

Varför är då chardonnay så populär? Först och främst är druvan lättodlad och ger bra kvalitet även om man tar ut stora skördar och inte råkar vara världens mest begåvade vinmakare. Men den viktigaste orsaken är nog att chardonnay är så osannolikt anpassningsbar både till klimat och en uppsjö av vinmakningstekniker.

Till skillnad från många andra druvor så trivs chardonnay i de flesta klimattyper lämpliga för vinodling, från svala områden till heta. Beroende på klimat så levererar chardonnay olika aromer vilket är grunden till de otaliga olika stilar den är kapabel att ge.

I svala områden som exempelvis Chablis får vinerna markerad syra och aromer som citron, gröna äpplen och nässlor, ganska lätt att blanda ihop med en svalvuxen sauvignon blanc med andra ord. Söker vi oss till ett mer moderat klimat som de sydligare delarna av Bourgogne så dyker det upp aromer av solmogen citrus, vita blommor, stenfrukter som vit persika och inslag av tropisk frukt.  Beger vi oss ytterligare längre söderut till den franska medelhavskusten så får vinerna mer karaktär av tropisk frukt, banan, ananas, persika, mango och färska fikon. 

Förutom att det är ganska lätt att avgöra i vilket klimat druvan växt genom att identifiera fruktaromerna så kan man också lista ut hur vinet är framställt om man hittar vinmakningsaromerna för de vanligaste teknikerna man använder till chardonnayviner. 
Chardonnay är den druva som kanske bäst lämpar sig för att jäsa och lagra på ekfat. Förutom att faten ger struktur från ekens garvsyror (uppfattas lättast som en strävhet i gommen) så bidrar de också med aromer. Den vanligaste är vanilj men man kan också hitta kryddiga inslag som nejlika, kokos och rostade eller rökiga toner. Ofta får vinet också ligga kvar och vila på de döda jästcellerna som sjunkit till botten när alkoholjäsningen avslutats. Kontakten med den döda jästen ger vinet ett fylligare och ”krämig” munkänsla. Dessutom kan man hitta lite brödiga och jästiga aromer.

Eftersom chardonnay är en druvsort som ger hög syra men också innehåller mycket av den skarpa äppelsyran så brukar man ofta låta den genomgå en process där mjölksyrebakterier omvandlar äppelsyran till den mjukare mjölksyran. Detta är en naturlig process som ofta uppstår spontant och förutom att vinet blir lite mildare så skapar processen aromer av smör, grädde och yoghurt.

Nästa gång du smuttar på din favoritchardonnay och hittar lite persika och ananas i doften så vet du att den vuxit varmt. Om det dessutom finns lite vanilj och vinet känns lite strävt och torrt i gommen så har vinet haft lite kontakt med ek. Smakar det lite smör och rostat bröd så kan du vara ganska säker på att vinet genomgått malolaktiskt jäsning och legat på sin jästfällning. 
Vips har du blivit en vinexpert!