Champagne – allt om gudarnas dryck

Den världsberömda vinregionen Champagne ligger cirka 15 mil nordöst om Paris. I norr gränsar Champagne mot Belgien och i söder mot Chablis och Bourgogne. Distriktet är något mindre än Småland och vinodlingarna täcker omkring 34 000 hektar. Landskapet är varierat med skogar, bördiga åkrar och svepande kullar. Genom Champagne rinner Seine och bifloderna Marnes och Aisne. Det är i dalgångarna kring dessa som merparten av vingårdarna finns. Huvudorterna och de stora champagneshusens centrum är Reims (180 000 invånare) och Épernay (25 000 invånare).

Områden

Champagne är indelat i fem delområden. Dessa är från norr till söder:

Montagne de Reims
Vallée de la Marne
Côte des Blancs
Côte de Sézanne
Côte des Bar/Aube

I de tre nordliga distrikten Montagne de Reims (Reimsberget), Vallée de la Marne (Marnedalen) och Côte des Blancs (Vita platån) finns de mest kända champagnehusen och de mest ryktbara producenterna. Längre söderut, kommer Côte de Sézanne (Sézanne-platån) och allra längst i söder, Côte des Bar. Traditionellt har druvorna från de två sydligaste distrikten använts som utfyllnad och till de stora varumärkenas standardchampagner. Detta håller dock på att förändras. I dag görs kultförklarad champagne också i södra områdena.

I de tre nordligaste distrikten finns de byar som är klassificerade som Grand Cru eller Premier Cru – de två högsta kvalitetsklasserna. Sedan 1999 när cru-systemet utökades har Champagne 17 Grand Cru-byar och strax över 40 Premier Cru. Totalt finns fler än 320 champagnebyar och över 20 000 vinbönder i Champagne, varav omkring 5 000 tillverkar sitt eget vin. Därutöver finns ett stort antal uppköpare som säljer viner under sina egna varumärken.

Druvor

Av tradition odlas precis som i Bourgogne få druvsorter i Champagne. Det hänger samman med områdets svala klimat och speciella jordmån. När de franska vinlagarna infördes fullt ut 1936 fastslogs att tre druvsorter kunde användas till champagne, de blå pinot noir och pinot meunier samt gröna chardonnay. Ett litet antal andra druvsorter är också godkända, men svarar för mindre än en procent av odlingsarealen.

Historia

Om Champagnes riktigt tidiga historia vet vi inte mycket. Området befolkades under århundradena före vår tideräkning av kelter, som då dominerade stora delar av Centraleuropa. De första spåren av vinodling är från 50 före Kristus då kelter och romare med Ceasar i spetsen ingick ett försvarsavtal. Dock skulle det dröja mer än 600 år innan det mousserande vinet såg dagens ljus i Champagne.

Vinregionen Champagne och dess gränser slogs fast i ett regeringsbeslut först 1927. Det föregicks av våldsamma protester sedan det uppdagats att odlare från andra håll i Frankrike levererade druvor till mindre nogräknade champagnetillverkare. Under det så kallade Champagneupproret 1910–1911 brände uppretade vinbönder ner stora tillverkares byggnader och enorma mängder flaskor krossades. Det gick så långt att militär fick sättas in för att stävja upploppen. I beslutet 1927 inkluderades Aube i Champagneregionen, ett tidigare regeringsbeslut hade uteslutet området. När de franska vinlagarna infördes fullt ut 1936 fick hela Champagne AOC-klassificering. Champagne är därmed ensamt bland Frankrikes vinregioner om att vara en enda appellation.

Jordmån

Det är den kalkrika jordmånen som i hög grad har lagt grunden för champagnens världsrykte. Jordmånen i norra Champagne är unik. För 70 miljoner år sedan täcktes stora delar av Frankrike och södra England av hav. När dessa torkade ut bildades flera hundra meter tjocka havsbäddar av kalk. Huvuddelen av kalken kom från fossilerade djurarter och organismer. Jodmånen kallas belemnitkrita efter namnet på en bläckfiskart som fanns i miljardtals i haven. Under följande årmiljoner gav enorma jordbävningar landhöjning, en kuperad terräng växte fram med floder som snitslade sin väg mellan kullarna. Den kalkrika jorden med de tjocka kritbäddarna är basisk vilket ger vinerna en hög syra, kalkbädden samlar upp mycket vatten och har en tempererande effekt. De södra delarna av Champagne delar däremot jordmån med Chablis, mestadels kalkrik lerjord så kallad Kimmeridge.

Klimat

Champagne ligger vid den nordliga gränsen för rödvinsodling. Klimatet är nordligt kontinentalt. Det påverkas av Atlanten och har en låg medeltemperatur. Vintrarna kan vara stränga och har visa år ödelagt stora odlingar. Även frosten på våren är ett orosmoment för vinodlarna. Det är inte ovanligt att man tänder eldar i vingårdarna under kalla nätter för att minska risken för frost. Dessutom hotar hagelstormar och stora temperaturskillnader under blomningssäsongen. Inom varje område, ända ner till den lilla enskilda vingården, finns en mängd olika mikroklimat, som gör att champagne, trots att druvsorterna är få, kan uppvisa stora skillnader. Klimatet är skiftande, vilket också medför att vinerna får stora årgångsvariationer.