Bourgogne – nyansfulla viner

Bourgogneviner har varit omsjungna sedan medeltiden och är kanske det franska vinområde som har längst dokumenterad historia. När de berömda slotten i Bordeaux skördade sina första druvor hade redan bourgognevinerna serverats vid de europeiska hoven i trehundra år.

Man har byggt sitt renommé i princip på två olika typer av viner; röda av druvan pinot noir och torra vita av druvan chardonnay. Det förekommer två mindre viktiga druvor också; den blå gamay och den gröna aligoté. Men i princip handlar det alltså om röda viner av pinot noir och vita av chardonnay. Det finns även en liten rännil av rosé och en hel del mousserande vin (crémant) framställt enligt samma metod som champagne.

Bourgogne är långsträckt och täcker in Chablis som ligger tio mil norrut som en liten ö för sig själv och där man endast gör vita viner som har en mycket frisk syra och sällan någon märkbar fatkaraktär. Själva huvudområdet ligger utspritt på tio mil mellan Dijon i norr och Mâcon i söder. I det bördiga Mâconnais och Côtes Chalonnaise i söder framställs större volymer av bra röda och vita viner med ganska fruktig karaktär. Men det är från det lilla nordliga området som går under namnet Côtes d’Or som det främsta vinerna kommer ifrån. Côtes d’Or  består av två delar. Det nordligaste är Côtes de Nuits där röda viner dominerar och därunder av Côtes de Beaune som är ett mer utpräglat vitvinsområde. Côte d’Or kan enkelt beskrivas som en förkastningsbrant som genom erosion blivit som ett lapptäcke av små vingårdar med olika geologisk sammansättning, solexponering och topografi.

Framförallt i Côte d’Or anses varje vingård ha sina alldeles egna förutsättningar att prägla vinet, ett så kallat ”terroir*. Därför är druvorna pinot noir och chardonnay särskilt viktiga då de brukar beskrivas som ”transparenta”, det vill säga att de inte har en egen kraftfull karaktär utan släpper fram influenserna från växtplatsen. Vinerna kommer därför, i idealfallet, att präglas mer av sitt ursprung än av druvan.

Eftersom vingården eller växtplatsen är det som anses viktigast har Bourgogne delats upp i hundra mindre underregioner och byar (village). Jämförelsevis så har den många gånger större regionen Bordeaux endast 53 appellationer. Därutöver har Bourgogne runt sexhundra klassificerade vingårdar (premier cru och grand cru).

Gott och väl så. Men det blir värre. Genom otaliga arvsskiften har dessutom vingårdarna delats upp vilket innebär att de enskilda klassificerade vingårdarna kan ha ett stort antal olika ägare. Den största vingården Clos de Vougeot Grand Cru är på 50 ha och har ett åttiotal ägare. Teoretiskt sett skulle vi därför varje år kunna hitta åttio olika vinifieringar och buteljeringar av Clos de Vougeot Grand Cru. Nu är det inte riktigt så illa. Det finns en balanserande faktor i röran som går under benämningen ”négociants”. Det är helt enkelt vinfirmor som köper druvor och/eller vin från de enskilda odlarna och vinifierar, lagrar och säljer vin. De kan också äga egna vinodlingar.  Från en stor négociant kan du ofta hitta viner från de viktigaste underregionerna och vingårdarna.

Hur smakar då Bourgognes viner? Ja de vita bourgognevinerna kan gå från de lätta, bentorra, extremt friska vinerna med toner av citrus och gröna äpple från Chablis till de fylliga, feta, smöriga, nötiga och fatlagrade vinerna från byn Meursault. De röda bourgognevinerna går från ganska lätta, friska och mjukt silkiga viner med toner av röda bär som de man hittar i Volnay. Deras raka motsats finner vi i grannbyn Pommard vars viner kan vara otroligt kraftfulla och sträva med mer mörk fruktighet.

Men det som gör bourgognevin så speciellt och eftertraktat är alla de nyanser de kan uppvisa, variationen från växtplatsen, komplexiteten från mognad i flaskan och den nästan sensuella upplevelsen när de är som bäst.