Alvarinho / Albariño – den gröna druvan från Iberiska halvön

Alvarinho är en grön druva som på senare år blivit allt mer populär. Dess ursprung är omtvistat men den antas komma från regionen Minho i norra Portugal, även om det mycket väl kan ha varit i nuvarande Galicien som den odlades först. I dag har populariteten gjort att Alvarinho spridit långt bort från den iberiska halvöns nordvästra hörn. Mycket kända är de unga, friska och lätt kolsyrade alvarinho-vinerna från det portugisiska distriktet Vinho Verde. Dessa har i hög grad drivit på alvarinho-druvans ökade popularitet.

Vad är Alvarinho

Alvarinho är det portugisiska namnet på samma druva som i Spanien heter albariño. Det är en liten och tjockskalig druva som mognar sent och som i regel binds upp i pergolasystem. Att den har sin födelseplats i det nordvästra hörnet av den iberiska halvön är det ingen tvekan om. En mycket stor del av världens alvarinho-viner kommer härifrån. Det är ingen lättodlad druva. Den kräver både rätt klimat och arbete i vingården för att den ska ge ett bra resultat. Den iberiska halvöns nordvästra hörn präglas av Atlantklimatet. Det är svalt och fuktigt och druvorna behöver mycket omsorg. Det våta klimatet gör att druvorna måste odlas i pergolasystem. Förr i tiden bands de upp på alla möjliga sätt för att frukterna skulle komma högt upp från marken och skyddas från mögelangrepp och skadeinsekter som lätt fick fäste i den fuktiga jorden. Rätt omvårdad och under bra förutsättningar ger alvarinho vita viner i världsklass. Mest berömda är vinerna från Galicien och från Vinho Verde i Portugal. Vinho Verde är portugisiska och betyder det gröna vinet. Det syftar inte på den lite grönaktiga färgen utan mer på att det är ett ungt vin. Vinho Verde är ett DOC-område i regionen Minho. I denna havsnära del av nordvästra Portugal produceras såväl vita, som röda viner och roséviner. I Galicien har albariño-druvan mycket gott rykte och i ett distrikt som Rías Baixas står den för 90 % av odlingarna. Många menar att albariño-vinerna från Rías Baixas tillhör de allra främsta spanska vinerna. Att druvan har ett så gott rykte i Spanien understryks av att det är en av få druvsorter vars vin marknadsförs under druvans namn.

Alvarinhos historia

Alvarinho har odlats i åtskilliga århundraden. Ursprunget är okänt och det finns flera teorier om varifrån druvan kommer. Stolta Spanjorer pekar på att man vid arkeologiska utgrävningar funnit druvkärnor från 300-talet som verkar vara mycket nära besläktade med dagens albariño-frön, vilket spanska vinhistoriker ser som ett bevis för att den moderna albariño är en hybrid som korsats fram av vildväxande druvor i Rías Baixas-regionen i Galicien. Med säkerhet vet man att den odlats där i minst 900 år. Det finns också dokumentation som tyder på att alvarinho kom till Portugal och Vinho Verde under 1800-talet. Det finns också historier som berättar att alvarinho kom med vandrande munkar från Cluny-klostret i Frankrike på 1200-talet, men nutida forskning pekar på att druvan troligen är en hybrid som uppstått av sig själv. Var och när vet man inte, men mest troligt i nordvästra Portugal. Vissa vinhistoriker vill förlägga födelseplatsen till Melgaço i Vinho Verde. Den vinromantiska historien om druvor som kommit med vandrade munkar är något som vintillverkare gärna berättar, dessa berättelser är dock nästan alltid mer skrönor än fakta. Alvarinho frå Vinho Verde blev tidigt en exportprodukt. De första vinerna skeppades till England och andra närliggande länder redan 1908. I dag räknas alvarinhovinerna till några av de allra bästa portugisiska och spanska vita vinerna, druvan trendar stort och odlas numera i en rad andra länder.

Var odlas Alvarinho

Alvarinho är en kallklimatsdruva som är anpassad till ett svalt, fuktigt och nederbördsrikt klimat. Den Iberiska halvöns nordvästligaste hörn är alvarinhodruvans hjärtpunkt. Länge odlades druvan nästan bara i Vinho Verde och Galicien. I Vinho Verde är det två av de nio subregionerna som anses ge de främsta vinerna, Monção och Melgaço. I Galicien är det i huvudsak Rías Baixas som svarar för de allra främsta kvalitetsvinerna. I dag är alvarinho en trendig druva och den odlas numera i exempelvis Nya Zeeland, Kalifornien, Oregon, Uruguay och Australien.

Hur smakar alvarinho

Alvarinhodruvan ger ofta viner med stor friskhet och hög fruktighet. Doften är blommig och förförisk. Ofta hittar man grapefrukt, aprikos och persika. Druvan är rik på syra men fattig på socker och ger ett lätt lite syrligt vin med låg alkoholhalt. Alvarinhovinerna får lätt en lite oljig textur som möts upp av en välbalanserad frisk och pigg syra. Ibland tillsätts socker för att mildra syran. I synnerhet vinerna från Vinho Verde kolsyras försiktigt före buteljeringen vilket förstärker friskheten än mer. I smaknoterna ser man ofta blommiga toner som lindblommor, akaciablommor och citrongräs. Ibland får vinerna också en lätt mineralisk sälta eftersom smaken i vissa odlingslägen påverkas av de salta havsvindarna. Ekfatslagrad alvarinho är mer sällsynta. Dessa viner får en kraftfullare smak och en fetare textur med inslag av rostad ek och vanilj.

Hur serveras alvarinho

Viner som görs av alvarinho kommer främst till sin rätt om de serveras väl kylda. Omkring tio till tolv grader är en bra temperatur, men även kylskåpskalla viner fungerar mycket bra. Riktigt varma sommardagar kan man kyla sitt alvarinhovin med en isbit och kanske garnera med lite citronmeliss så får man en fin och syrlig sommardrink. Vid låga temperaturer är friskheten och fräschören som mest framträdande. Mer komplexa alvarinhoviner, som de eklagrade, bör serveras något varmare. Tänk på att vin värms i glaset och att det kan vara bra att kyla det något mera än den rekommenderade temperaturen före serveringen.

Glas till alvarinho

Alvarinhoviner bör drickas i kupade eller tulpanformade vinglas. Vitvinsglas har ofta lite mindre kupor och smalare öppning vilket framhäver de aromatiska tonerna i vinet. Har vinerna eklagrats  kan de drickas i glas med lite större kupa, sådana glas lyfter fram vinernas arom.

Hur lagras alvarinho

Alvarinho är i regel ett ungt vin som är tänkt att drickas i sin ungdom. Även de mer komplexa och ekfatslagrade vinerna anses inte ha någon större lagringspotential, 2­–5 år. Oftast rekommenderas alvarinho en kortare lagring, max ett år, gärna i kall miljö.

Tilltugg till alvarinho

Alvarinho ger matvänliga viner som passar till många typer av tilltugg. Prova det till snittar med lax och pepparrot, eller till iberiska ostar och charkuterier. Mineraliteten i vinet gör att det även passar bra till lite saltare toner som oliver och kapris. Alvarinho ger mycket trevliga sällskaps- och pratviner som är goda till plockmat, snittar och lättare förrätter. Eklagrad alvarinho är mer komplexa och smöriga och går bra till lite kraftigare smaker, som dessertostar, gåslever och olika patéer.

Mat till alvarinho

Alvarinho är ett perfekt vin till fisk och skaldjur. Den lite salta mineraliteten lyfter rätter som exempelvis ceviche, fisktacos och grillad bläckfisk med färskpressad citron. Det är också ett utmärkt val till fetare fiskrätter, som havsabborre, lax och vita plattfiskar av många slag. Prova det exempelvis till smakrika moules, skaldjursrisotto eller sushi. Vinet är matvänligt och gifter sig gärna med örtiga smaker som pizza och pasta. De ekfatslagrade alvarinhovinerna har ett än bredare spektra. Sådana går alldeles utmärkt till de flesta fisk- och skaldjursrätter, men är särskilt bra till asiatiska rätter med lite fruktiga och kryddigare toner, lätt chilihetta och grillade grönsaker.